Blog Image

Vind(s)nurrigt

Om denna blogg

Denna blogg kommer främst att bestå av ett fåtal inlägg och kommer antagligen inte att leva ett särskilt aktivt liv.

Huvudskälet till att bloggen överhuvudtaget startats är att ge min bild av Örebro Kommuns vindkraftssatsning i delägda "Vindkraft i Örebro-Kumla AB".

Dystra framtidsutsikter?!

(s)nurrigt Posted on Fri, August 23, 2013 13:42:18

Vad motiverar en pristro som är mer negativ än den som använts i den kalkyl som Örebro Kommuns vindkraftssatsning använder?

En del är att vi potentiellt går mot ett kraftöverskott i Norden, och då blir normalt den hydrologiska balansen (dvs. hur mycket vattenkraftsproduktion som kan köras) en tung faktor.

En annan orosfaktor är att man överväger olika sätt att hantera prisområdesskillnader på kontinenten. Om Tyskland t.ex. går vidare med sina planer kan det bli olönsamt att fortsätta bygga ut överföringsförbindelser söderut, vilket innebär att vår kraft blir instängd i Norden.

Nedan finns ett par notiser bara från de senaste dagarna.Rapporten som artikeln hänvisar till finns här.

Alla dom större elproducenterna ser också en svag utveckling på marknaden framför sig (artikel här).

Värt att notera är också att Vattenfall har ett avkastningskrav på 9% på sysselsatt kapital, en nivå som justerats ned i vintras. Jämför det med de siffror vi bollar med i Örebros vindkraftskalkyl.

Edit: Problem med bilderna även här, en excelfil med läsbara notiser finns här.



Väl dolda hemligheter…

(s)nurrigt Posted on Fri, August 23, 2013 13:29:48

Var finns kalkylen
och grundantagandena för denna?

Ett första ställe att leta på är ju givetvis under kommunala
bolag på http://www.orebro.se/405.html.
Där finns dock inte ens Vindkraft i Örebro-Kumla AB med. En googling på
bolagsnamnet ger ingen träff på hemsida heller.

Via en twitterkonversation med Björn Sundin får jag beskedet
att materialet inte finns på nätet utan får istället uppmaningen “Begär ut
handlingarna från diariet!”.

Ringer Örebro kommuns växel och dom har ingen aning om vart
dom ska koppla mig när jag frågar efter diariet.

Till slut, efter att ha förklarat mitt ärende, får jag prata
med en handläggare som skickar mig tjänsteskrivelsen (Ks 581/2013) från
Kommunledningskontoret till Kommunstyrelsen där hela affärsförslaget
presenteras på tre sidor. Dock saknas fortfarande kalkylen.

Får till slut kontakt med Petter Arneback, som är vd för
vindkraftsbolaget som sänder mig den exempelkalkyl som hela caset baseras på.
Efter lite mejlkorrespondens under en veckas tid ställer jag följdfrågor och
får svar.

Man ska alltså vara extremt intresserad av att få reda på
innehållet i kalkylen och aktivt söka information och föra dialog med motparten
för att få relevant information. Så ska det givetvis inte
vara.

All information borde finnas tillgängligt i god tid före beslut
så att var och en som är intresserad lätt ska kunna bilda sig en uppfattning om
vad som gäller. Folkvald som medborgare.

För den som inte orkar ta sig igenom den kommunala byråkratin för att få kalkylen finns den här.

Tjänsteskrivelsen, som är det papper jag tror att ledamöterna eventuellt har läst, finns här.



Vindkraft – (s)äkra pengar?

(s)nurrigt Posted on Fri, August 23, 2013 13:11:33

Kommunfullmäktige har beslutat att via Vindkraft i Örebro-Kumla AB
investera 270 miljoner kronor i
vindkraftsanläggningar. Investeringen uppgavs av majoriteten vara lönsam från
år 1 med en avkastning på upp till 9%. En mer realistisk kalkyl visar dock på
betydande osäkerheter i avkastning, och i verkligheten kan hela affären sluta
med brakförlust för Örebro kommun och dess skattebetalare. Utfallsrummet är
närapå obegränsat och raka motsatsen till den säkra investering som den
presenterats som.

I den politiska debatten kring
Örebro Kommuns investering i vindkraft har det av företrädare för majoriteten framhållits
att 9% avkastning (visserligen inklusive
energiskattebefrielse) innebär att det är en sund affär. Utan
energiskattebefrielsen visar underlaget på en avkastning på 4,5%. Det är också
på dessa premisser, såvitt jag förstår, beslutet är taget. Siffrorna låter ju
övertygande, och inga risker tycks finnas i affären. I princip att likställa
med statsobligationer alltså, fast med bättre avkastning.

Risker tas dock upp i
tjänsteskrivelsen till Kommunstyrelsen, och de som explicit lyfts fram är att
ersättningen blir lägre än kalkylerat och att räntan blir högre än kalkylerat.

“Att ersättningen (elpris + pris på el-certifikat) för den el som
produceras blir lägre än kalkylerat. Denna risk hanteras genom att använda
försiktiga nivåer på ersättningen i använda kalkyler samt att binda elpris och
pris på el-certifikat genom avtal med el-handlare. Riskanalys har genomförts
för att se påverkan av lägre elpriser.

Att räntan på upptagna lån blir högre än kalkylerat. Ränterisken
hanteras genom att använda en mix olika bindningstider för upptagna lån.
Riskanalys har genomförts för att se påverkan av högre räntenivåer. ”
Ks 581/2013

Ett beslut som
handlar om så mycket pengar får man ju anta vara baserat på ett väl
genomarbetat transparent underlag som är begripligt för såväl våra
beslutsfattare som oss vanliga medborgare.

Så vad är det då för
data och antaganden som kalkylen bygger på?

Till att börja med så ingår energiskattebefrielse i
avkastningen när 9% har kommunicerats av ledamöter av majoriteten. Energiskattebefrielsen
är i sig rätt hårt reglerad när det gäller vad man får och inte får göra för
att åtnjuta denna men vi lämnar det där därhän tillsvidare. Att en politiskt
beslutad subvention med största sannolikhet inte kommer att vara oförändrad i
20 år bör ju var och en, och i synnerhet en politiker, inse. Exempelkalkylen
säger dock 4,5%. De viktigaste parametrarna som finns där är kopplat till de
två risker som tas upp i tjänsteskrivelsen, elpris och räntenivåer.

Om vi dock upphåller oss vid avkastningen på 4,5% ett litet
tag så finns det en, åtminstone, tveksamhet i kalkylen. 4,5% avkastning
förutsätter nämligen att inga räntekostnader tas med i beräkningen.
Kalkylmässigt spelar det alltså ingen roll vilken räntesats man stoppar in i
modellen, avkastningen på investeringen blir ändå 4,5%. Visst, det ekonomiska
utfallet i SEK påverkas om man stoppar in 95% ränta (det blir givetvis
brakförlust), men den lättkommunicerade kalkylmässiga avkastningen på
investeringen påverkas inte utan visar fortfarande på 4,5%.

Det finns säkert omständigheter när det kan vara relevant
att räkna på det här sättet, men då det gäller ett bolag som måste låna pengar
för verksamheten och där kommunen säkerligen kan finna en alternativ avkastning
på kapitalet är det snudd på bedrägligt. Om det är ett fel i kalkylen är det
allvarligt då det i så fall slarvats med så grundläggande fakta, är det ett
medvetet val är det lika allvarligt då det smygs in i underlaget. Jag är
tämligen övertygad om att ledamöterna i majoriteten, med undantag för Björn
Sundin och möjligen Lena Baastad, inte hade den här bilden när beslutet togs.
Kommunalrådet Thomas Esbjörnsson (s) verkade definitivt inte ha bilden klar för
sig på Twitter.

Ändrar man beräkningen till att även inkludera räntekostnader
så visar kalkylen istället en avkastning på investeringen om 2,6% istället för
4,5%. Närapå en halvering alltså, och kanske inte lika kul att twittra ut….

Men 2,6% kanske är bra avkastning på kommunens kapital kan
man ju då invända. Kanske det, men det finns fler faktorer i kalkylen att titta
på.

Elpriset

Kalkylen bygger på ett elpris för år 1 som är 37 öre/kWh
(inklusive nätnytta på 3 öre/kWh) och ett elcertifikatspris på 22 öre/kWh.
Totalt 59 öre/kWh. Priskurvan beräknas sedan utifrån 2% inflation och 1% real
prisökning per år för åren 2-20. Priskurvan för kalkylen ser alltså ut enligt
nedan, där elcertifikat bara utgår under de första 15 åren.

Elpriserna i
kalkylen är inte någon ögonblicksbild ett visst datum utan en bedömning vad vi
tror om framtida nivåer
” fick jag till svar av Petter Arneback, vd för
Vindkraft i Örebro-Kumla AB, på frågan om vad dom baseras på.

Så vad är problemet med dessa siffror? Jo, det finns en finansiell marknad där man kan
handla el upp till 10 år framåt i tiden, och den priskurvan ser annorlunda ut.
Aktuellt totalt marknadspris för år 1 var den 8:e augusti 55,5 öre/kWh, och där
kurvorna sedan går isär ytterligare. I priskurvan nedan har samma kalkylmetod
som i ursprungliga modellen använts för de år där det inte finns noteringar på
de finansiella marknaderna. Vi får då en bild som ser ut såhär.

Enbart med denna justering är vi nere på en avkastning på
investeringen på modesta 1,2%. Vi börjar alltså närma oss lönekontonivå här.
Har Kommunstyrelsen en uppfattning om framtida elpriser som markant skiljer sig
från vad den samlade marknaden tror så bör man ju snarast ta position i
finansiella kontrakt för då finns det otroligt mycket pengar att tjäna (eller
förlora…), och gör man det bör det ju framgå hur den analysen ser ut. Gör man
inte det bör ju kalkylen baseras på så realistiska siffror som möjligt.

Ofta när man står inför investeringsbeslut görs ju också någon
form av scenarioanalys. “Vad händer
om det går riktigt bra eller dåligt, och hur sannolikt är det?
“.
Grundkalkylen innehåller inte den här informationen, men efter lite fler frågor
fick jag indata för ett best case och ett worst case från Petter Arneback.
Parametrar som ändras är kalkylränta, real elprisutveckling och
elcertifikatspris.

Uppdaterar vi priskurvorna även med dessa scenarior får vi
följande resultat.

Det intressantaste här är väl egentligen att worst case,
alltså det värsta tänkbara utfallet i beslutsunderlaget, ligger på ungefär samma nivåer som aktuellt
marknadspris.

Ett worst case bör, tycker jag, visa på ett tänkbart utfall
som kanske inte har hög sannolikhet att infrias men som ändå inte är helt
osannolikt. Det bör alltså vara tänkbart att det infaller, utan att vi räknar
med force majeure eller att jorden går under.

I mitt worst case har jag därför antagit samma
förutsättningar som i Kommunkontorets worst case, men istället stoppat in
aktuellt marknadspris -15%. Dessutom har jag antagit att det ett par gånger
under den här perioden inträffar några riktiga våtår med priskollaps som följd och
att överföringskapaciteten till kontinenten inte byggs ut i någon större
utsträckning (mer om grunden till dessa antaganden här). Dessa
antaganden är inte alls orealistiska. Spotpriset har i snitt under perioden
2000-201307 legat på 33,1 öre/kWh. Snittpriset i vindkraftskalkylen ligger på
46,7 öre/kWh.

Under 2000-talets början var förutsättningarna lite
annorlunda, men bilden visar ändå hur mycket några våta år i början av perioden
påverkar prisbilden.

En worst case-priskurva med en 15% nedjustering av aktuellt
marknadspris och några våtår med priseffekter ger alltså nedanstående bild.

Ränta

Basfallets kalkylränta om 4% för år 4-20 kan och bör också
diskuteras. Riksbanken, som ju sätter reporäntan, anger som en långsiktigt
normal räntenivå i spannet 3,5%-4,5%. Den situation vi har nu sen några år
tillbaka innebär extremt låga räntor, vilket också återspeglas på
reporäntenivån om 1%.

Tittar vi på kalkylräntan i basfallet de närmaste åren och
jämför med Riksbankens räntebana hamnar vi cirka 0,8% över reporäntan. Kommunen
kan alltså låna upp pengar till en mycket bra ränta. Än så länge kanske ska
tilläggas. Längre fram i tiden, om vi normaliserar reporäntan på 4%, bör det
alltså återspeglas även i vindkraftssatsningens kalkylränta. Alternativet är ju
att kommunen lånar upp till reporäntenivå, men det har jag svårt att tro. För
basfallet uppdateras alltså kalkylräntan till 4,8%, och i “worst
case” ökas kalkylräntan till 5,8% då den i förutsättningarna ligger 1
procentenhet högre än kalkylräntan i basfallet.

Räntenivåerna är därför uppdaterade i scenariona
“Marknadspris korr. ränta” och “Marknadspris -15%”, där den
sistnämnda representerar ett uppdaterat worst case.

Resultat

Så vilka konsekvenser får det för avkastningen om man
stoppar in dessa olika scenarion i modellen och tittar på avkastningen på
investeringen?

Bara det mest optimistiska scenariot når upp till de nivåer
som diskuterades och kommunicerades i samband med beslutet.

Utifrån dessa scenarios har vi skapat ett utfallsrum som är
extremt stort (36,5 MSEK mellan bästa och sämsta utfall bara för ett enda
kraftverk sett över hela perioden) utan att för den skull ta med några helt
orealistiska antaganden. Att, som majoriteten argumenterade i debatten när
beslutet togs, tro att det är en säker investering är alltså helt fel.

Det som står i tjänsteskrivelsen angående elpriset (“Denna risk hanteras genom att använda
försiktiga nivåer på ersättningen i använda kalkyler samt att binda elpris och
pris på el-certifikat genom avtal med el-handlare”)
är därför
vilseledande. Det är inte några försiktiga nivåer man antagit. Tvärtom bygger
kalkylen på antaganden som ligger långt från marknadsnivåerna. Dessutom är det
inte vare sig enkelt eller riskfritt att binda “elpris med
elhandlare” på den finansiella marknaden (egentligen säljer man ju till
någon annan aktör, det behöver ju inte nödvändigtvis vara elhandlare). Med en
volatil produktion (dvs. beroende av om det blåser eller inte) kan det bli
mycket kostsamt att säkra in sin produktion under perioder med höga priser.

Ovanstående har hittills bara hanterat prisantaganden och
räntenivåer i kalkylen, men det finns naturligtvis mer osäkerhet. Tekniska
utmaningar är en sån, även om man har serviceavtal och leverantören är stabil
så kan det hända mycket på 20 år. Se t.ex. vad som hänt i Karlstad/Hammarö där
leverantören gått i konkurs och kommunerna fått skjuta till tiotals miljoner
för att få igång kraftverken igen. Generella antaganden om driftskostnader och
verkansgrad osv. kan antagligen också utsättas för olika scenarion.

Slutsats

Vindkraftssatsningen i Vindkraft i Örebro-Kumla AB är, i
bästa fall, en bra affär, men det kan lika gärna bli ett bojsänke som följer
kommunens invånare i 20 år framåt. Men vad är då alternativet?

Det enklaste och självklara svaret är förstås att köpa in
motsvarande klimatneutral energi på marknaden (den marknad som man tänker sig
att sälja till “genom avtal med
el-handlare”).
Genom att göra så drar man bort motsvarande mängd
energi från marknaden och påverkar priset uppåt allt annat lika. Låt någon
annan ta investeringen och all risk. Kanske går man miste om en potentiell
vinst, men vad är kärnverksamheten för en kommun egentligen?

Thomas Esbjörnsson sätter, antagligen ofrivilligt, huvudet
på spiken i en tweet till Staffan Werme. “Något som tyder på privat intr?” angående att någon privat
intressent skulle vilja investera i vindkraft.


Nä, det kanske inte finns något som tyder på privat
intresse. Vad innebär det i så fall?

Jag kan inte låta bli att undra över om majoriteten av
majoritetens ledamöter haft den minsta aning om vad dom röstat ja till. Det
kanske är så det är i politiken när partipiskan viner, men man får samtidigt
inte vara hur naiv som helst som folkvald. För det är ju trots allt folket som
har röstat, numer dessutom ofta via personval.

Har kalkylen ens redovisats så
att var och en kunnat bilda sig en egen uppfattning? Och är det alltid så här
klent med underlag när kommunen fattar beslut i viktiga frågor?

Jag är rädd att svaret på dom två sista frågorna är “Nej” och “Ja”. Jag önskar det vore tvärtom.

Edit: Bilderna är lite suddiga och inte går att förstora och jag vet inte riktigt hur jag ska lösa det snabbt. Samtliga grafer finns därför samlade i en excelfil här, förhoppningsvis lite enklare att läsa.